thaikalle

Andrew och Nanna
Efter att Kramiz dog bestämde jag mig för att inte ta hand om fler apor. Men i går kom det några Burmeser och lämnade två föräldralösa apbäbisar.

Det blev ju naturligtvis svårt att säga nej när jag såg att bäbisarna var undernärda och kraftlösa. Bäbisarnas mammor har skjutits och blivit upp ätna. Men nu har tydligen ryktet spridit sig in över Burmas gräns att jag hjäper djur. Hmm undrar var det här kommer att sluta.

Jag får många olika frågor här kommer några svar

Bor du i Thailand?   Ja jag bor i Thailand väldigt nära gränsen till Burma
Vad gör du i Thailand?   Det är en lång historia  som jag kanske gör ett eget inlägg om så småninng om. Men det handlar väldigt mycket om livskvalitet och välbefinnande.
Är aporna och djuren dina? Ja alla apor och djur är mina
Får man ha apor?   Man får absolut inte ha utrotninghotade Gibbon apor. Dom som jag har tagit hand om har jag sedan placerat på olika rehab projekt.
Är du svensk?   Ja jag är svensk.
Får jag låna en bild från din blogg för att länka till dig?   Det är okey att låna bilder för att länka till min blogg
Hur kom det sig att du började rädda apor?  En ren tillfällighet det startade med att jag räddade gibbonapan Seagame från att hamna i en bur hos rika Bangkokbor.
Är det bara djur som du hjälper?   Nej jag hjälper det utsatta Karenfolket (bergsfolket  mellan Burma och Thailand) Kommer att skriva fler inlägg om det senare.