thaikalle

Leos svåra uppväxt

Det är inte lät och vara liten och ha en massa jobbiga apor omkring sig

Jag heter Leo nu undrar ni säkert hur jag hamnade hos Thaikalle? Det var faktiskt några människor som inte ville ha mig och Lilly. Dom här människorna slängde in oss på Thaikalles tomt en natt.

Vi var jätterädda och plötsligt kommer en jättekatt och försöker bita ihjäl oss vi skriker så mycket vi kan.

Ut kommer Thaikalle springande med en vatten slang och en sopskyffel i högsta hugg. Han trodde att det var en katt som försökte äta upp hans papegojor.

Thaikalle slår vilt och sprutar vatten omkring sig i busken där vi gömt oss. Den stora katten blir livrädd och sticker sin väg.

Men thaikalle träffar mig med skyffeln så jag svimmar och ligger i buskarna 3 dygn. Han hittar Lilly svårt biten av den stora katten, han tar in Lilly tvättar  och hjälper honom.

När jag till slut vaknar vet jag inte om jag lever eller är död jag ser inget och jag är bara en stor ler och blodklump. Jag försöker skrika och det piper lite om mig.

Marlee hör detta och tar hand om mig tvättar och pysslar om mig och efter några dagars sömn och god omvårdnad har jag fått livsenergin tillbaka.

Allt lungt och skönt mycket mat och sömn precis som en katt vill ha det. Men det dröjer inte  länge innan husfriden störs.

In flyttar det en Gibbonapa apor kan vara väldigt jobbiga jag lovar. Seagame som den här apan heter ska bara hålla på och brottas och kramas hela tiden, men det värsta jag vet är när hon drar mig i svansen sååå förödmjukande

Seagame flyttar till något projekt, skönt nu ska jag återgå till det som katter gillar bäst, äta och sova.

Men så en morgon när jag vaknar vad får jag se jo en ny apa åhhh nej. Tujtuj en liten bråkig och tjuvaktig makak som inte är still en sekund och hon ska hela tiden brottas och bitas i tassarna.

Förstår ni hur jobbigt allt är..

Nu är jag vuxen och det är lika jobbigt med apor........aldrig en lugn stund

Vattenfall i Burmas djungel

Nu ska Karenfolket visa mig några vattenfall som ligger 5-6 timmars vandring in i Burmas djungel. Den här gången är jag förberedd konditionen är mycket bättre nu än tidigare jag är stark.  En kompis har lyckats tjata till sig att få följa med på vandringen. Först var jag tveksam jag vet ju att det kan fresta på rejält.

Men vad fasen han är ju från Finland finsk sisu. Det ska väl räcka och så är det bara en kort vandring. Vi ska även försöka jaga lite hjort och vildsvin och jag kanske får chansen att prova mitt nya gevär

Vi åker Motorcykel till bergetsfot. Här ifrån ska vi gå till det första lägret på egen hand  uppe på toppen ca 1,5 timmes vandring med brant stigning väntar karenfolket.

Vi tar på oss packningen Jag, Toivo och Marlee och börjar gå med bestämda steg uppför. Det dröjer inte länge innan Toivo börjar pusta och frusta.  Efter 20 minuter börjar jag bli orolig för Toivo det ser ut som han ska drabbas av slaganfall eller hjärtatack. Den finska sisun har blåst bort för länge sedan. Toivo som är en gammal elitidrottare från Finland får bekänna färg.

Tack och lov kommer Marlees mamma i fatt oss hon ser att det är illa ställt med Toivo och tar hans packning den här dagen är det väldigt varmt så även Marlee är helt slut och jag tar hennes packning.

Jag känner mig mycket stark den här gången. Jag har tjuvtränat så att jag ska palla med dom här vandringarna och jag har kraft att kunna njuta av allt vackert.

När Marlees mamma kommer upp till lägret lämnar hon sin och Toivos packning, sedan går hon ner igen för att hämta Toivo.

I lägret träffar vi mina vänner som ska med på vandringen vi äter pratar, planerar det är god stämning och dom är glada att se mig igen.
  
Så är det dags att fortsätta vandringen Toivo slipper bära sin packning det är bättre att vi andra tar hans packning än att vi får bära hem honom.

Efter 5-6 timmar kommer vi fram till fina vattenfall här slår vi lägger och stannar i två dygn. Vi ska fiska, jaga, plocka orkidéer och bara njuta.
  
Den här frukten smakar som en blandning av aprikos och lime

Träden i djungeln är imponerande

En otroligt vacker orm

Det min vän inte vet om djungeln är inte värt att veta. Han var ju sjuk berättade jag tidigare. Så jag tog honom till sjukhus där kunde dom konstatera att han var fel medicinerad. Nu har han slutat att ta mediciner som en klinik  skrivit ut till honom och han är helt återställd


  
Det blev inga vildsvin eller hjortar denna gång

Anthony Hopkins???..............Nej nej bara Toivo som är vattenkammad
  
Ny grillad fisk

När min vän klättrar upp i ett sådant här träd tar det mindre än 10 sekunder att komma till toppen otrolig teknik

 


Behöver jag säga att vi har det ganska härligt här i djungeln..
 

Vad är detta ett dinosaurieavtryck?? Vi kollar hur djupt ca 2,5-3 meter. Här har inlandsisen dragit fram

Vandringen hem gick smärtfritt, Jag säger tack och hej för att ni orkade följa med på denna lilla resa.

Peter och jag har blivit erbjudna ett beskydd av Thailändska vänner. Beskyddet består av speciella tatueringar som knackas in på kroppen, det kan vara ganska smärtsamt. Tatueringarna ska skyddas oss mot allt samt att de ska ge oss lycka och framgång.

Det hela utspelade sig i Samut prakan strax utanför Bangkok. Ceremonin kring det hela var spektakulär. Först blev vi hämtade tidigt på morgonen och sedan åt vi mat, därefter fick vi krypa fram till en person som var klädd i en tiger kläder han åt några örter gick in i någon form av trans och lämnade över sin kropp till "Papo eller Poke"

"Poke" prova vår styrka med tre rejäla svärdshugg längs med våra ryggar och sedan lästa han en välsignelse

 
Här får Peter första svärds hugget 
 
Märken efter svärdet                                                                   

Aj aj aj Peter grinar illa


 Thaikalle
 
Peter, vilket kraftpaket

    
Våra kompisar

Vill du ha ett hus i Thailand men ekonomin är ansträngd. Gör som jag bjud hem mycket folk på ett par Chang.
Helst flera gånger i veckan, innan du vet ordet av så har du allt byggmaterial som behövs.
 

Jag har lärt känna en del av bergsfolket Karen som håller till i bergen mellan Burma och Thailand.

Jag har haft en stående inbjudan på att få följa med på en vandring dit inga turister har varit tidigare.

Vandra upp i bergen och in i Burmas djungel.

Efter det att jag lämnat min gibbonapa på gibbonprojektet i Phuket.

Känns det rätt att ta den där vandringen för att se gibbonapor i det fria.

Jag bestämde mig för att åka hem till xxxxx för att diskutera vandringen, efter det skedde allt väldigt snabbt.

Vi bestämde att vi skulle ge oss av dagen efter 0500 och att vi skulle bli borta i 7 dygn. Jag hade egentligen tänkt mig 1-2 dygn.

Jag invänder inte utan vi kör på det.

Gruppen består av xxxxx som är ledare xxxx, xxxx, xxx, xxx, xxx, och jag, fem män två kvinnor.

Karen är ett bergsfolk med ett eget språk som varken burmeser eller Thailändare förstår. Dom flesta finns i Burma och ca 400 000 har flytt till Thailand undan militär dikaturen.

Karen har mycket starka familjeband och håller ihop och hjälper varandra.

Har du blivit vän med en Karen så har du en vän för livet.

xxxxxx ska garantera min säkerhet. Det betyder mycket för om han kommer hem utan mig så skulle han tappa ansiktet.Min vän och ledare för våran grupp

Dag 1

Jag vaknar 0545 en rejäl försovning. Kastar i mig två malaria tabletter till frukost, rivstartar motorcykeln och så hem till xxxxxx. Alla är klara och väntar på mig. Jag förklarar snabbt att jag har försovit mig.

Dom säger inget om det utan ger mig mat att äta, det kommer du att behöva säger dom. Snart står vi vid bergets fot och ska påbörja vandringen.

Vi har varsin packning på ca 25 kg. Dom små kvinnorna har lika tung packning. Jag tänker gentlemans tankar ett ögonblick, att erbjuda mig att bära en av kvinnornas packning. Men efter 50 meter med brant stigning är dom tankarna som bortblåsta. Efter några hundra meter bränner det i lårens framsida och det bultar i bröstet, svetten sprutar ur varje por i kroppen.

Det är mycket jobbigare än jag någonsin föreställt mig, packningen är fruktansvärt tung. Jag biter i så gott jag kan, när vi kommer upp på toppen på första berget stannar vi, här bor en gammal kvinna som heter xxx.
 Första lägret på gränsen till Burma

Här äter vi rökt bläckfisk, torkad fisk och ris. Snart bär det av igen, jag tycker att vi har ett väldigt högt tempo. Det dröjer inte länge innan vi går in i Burma. Männen i gruppen har alla var sitt gevär, det finns vilda djur men främst är det för om vi skulle stöta ihop med Burmesisk militär. Läger två, här stannar vi för att bada och tvätta oss samt dricka lite kaffe.

Nu måste vi smörja in skor strumpor och byxben med gift för att inte blodiglar ska ge sig på oss. Jag får veta att om dom suger sig fast så slutar det inte att blöda på väldigt lång tid.

Jag är otroligt trött nu och vi ska vandra i nio timmar innan vi slår läger för natten hur ska jag orka det?

 Nu hör jag gibbonapornas sång fantastiskt men dom är fortfarande väldigt långt bort. xxxx har hittat spår efter Tiger. Han berättar att dom hittar spår efter tiger ganska ofta men dom har bara sett tiger en gång.

  

Tigerspår                         Elefantspillning
Efter ett tag ser vi spillning efter vilda elefanter. xxxxxx berättar att dom inte vill skjuta elefanter men när han var ung var han och hans bror ute i djungeln och blev attackerade av elefanter och dom kunde inte fly utan var tvungna att skjuta sju elefanter.

Jag blir bara tröttare och tröttare det bränner under fotsulorna jag känner att jag har blåsor på tårna det är varmt kvavt fuktigt snårigt taggigt snubbligt. Var är nattlägret? Vill bara vila nu jag har svårt att gå rakt utan raglar mer fram.

Vi tar en vatten paus och samtidigt försvinner xxxxxx iväg, han kommer tillbaka efter tio minuter med en sköldpadda som vi ska ha till kvällsmat.

xxxxxx säger till mig om vi träffar på människor under vår vandring så får jag inte titta på dom utan bara raskt gå vidare. Jag frågar vad kan hända om jag tittar på dom? Han säger att då skjuter dom mig. Det räcker som svar jag fattar galoppen.

Mitt vatten håller på att ta slut sen blir det kokt djungelvatten. Lagom när mitt vatten är slut har vi kommit fram till natt lägret. Fy F-n vad trött jag är det värker i ben, fötter och axlar. Jag kan inte göra annat en att lägga mig i hängmatta och vänta på att maten ska bli klar.

xxx lagar iordning sköldpaddsgryta med ris och hon kokar vatten och fyller mina fyra flaskor som jag ska ha nästa dag.

Bergsfolket dricker vattnet som det är och har inga problem med det.

Jag försöker att förklara att vi från Sverige blir sjuka om vi dricker vattnet som det är. Dom förstår inte det. Utan säger att dom blir inte sjuka. Men dom lyssnar på mig och lovar att koka mitt vatten.

Efter 10 timmars vandring ligger jag nu i min hängmatta och lyssnar på alla fantastiska ljud det är kolsvart varje millimeter av kroppen värker och ömmar.

Dag 2

Vi vaknar till gibbornapornas sång dom sjunger verkligen vackert och det är härligt att lyssna till dom i det fria.

Jag försöker ta mig upp ur min hängmatta det är inte lätt när hela kroppen säger ifrån. Gårdagens 10 timmars vandring känns i varje muskel fötterna har blåsor och en matthet som inte går att beskriva.

Jag stretchar så gott jag kan, tejpar mina blåsor på tårna. xxx och xxx lagar frukost magen skriker och kurrar.

Vi äter rökt bläckfisk, torkad fisk och ris xxx ger mig en stor portion och säger att jag ska äta upp allt, vi kommer äta nästa gång sent i kväll. Jag snubblar omkring på mina ömma fötter i lägret. Karenfolket är snälla mot mig och hjälper mig med allt från att packa till klädvård.

Vi smörjer in skor och byxor med giftet mot blodiglar och så bär det i väg. Efter en timmes vandring är vi verkligen inne i blodiglarnas rike, det kryllar av dom man kan inte stå still utan att stampa med fötterna. Vi måste stanna till då och då och kontrollera och skrapa bort blodiglar det går inte att sitta någonstans när vi har vattenpaus.

När vi vandrar förundras jag över dessa människors seghet dom visar inga tecken på trötthet. Jag får allt svårare att hinna med och måste anstränga mig till det yttersta. Nu bränner det i framsidan på låren vaderna är som klubbor, bärselen skär obönhörligen djupare och djupare in i axlarna.

Svetten dryper om mig och fuktigheten i djungeln är otroligt hög. Jag dricker av mitt kokta vatten det smakar illa av rök och är brungult.

Mina tankar far ofta iväg och jag tänker på 7 eleven, Coca cola med is, öl med is, rent vatten med is.

Mina stora 46or fastnar överallt i lianer och rötter, jag trampar snett gång på gång. xxxx berättar vilka växter jag ska akta mig för att ta på en del är giftiga och en del har taggar med hullingar.

Efter 5 timmars vandring tar vi en paus på 20 min, längre paus kan vi inte ta för vi har ytterligare 5 timmars vandring innan vi är framme. Jag dricker min tredje flaska och har bara

1 kvar nu. Trött trött muskelverk skriker min kropp.

Hur ska jag orka. Inställningen, jag måste tänka positiva tankar jag kan, jag vill, jag är stark, inställning ge inte upp.

Nu korsar vi vissa stigar som Burmesiska militären använder. xxxx och xxx går hundra meter före oss för att se så att inget oförutsett dyker upp. xxxx går i mitten med mig och kvinnorna xxxxxx går hundra meter bakom oss så ingen kan smyga sig på oss bakifrån. När vi passerar sådana stigar måste vi vara tysta stanna upp och lyssna ibland får vi skynda på.

xxx hittar en varan och frågar om jag vill ha den till kvällsmat jag tackar nej. Nu känns det som tröttheten inte har några gränser den ökar ständigt och jag är så trött så jag orkar inte tänka på blodiglar längre xxxx håller koll på mina skor och skrapar bort iglar med jämna mellanrum.

xxx ser att jag är helt utmattad och säger åt mig att ta av mig packningen. Hon slänger upp min packning på sin rygg och tänker gå med dubbel packning. Jag måste gnugga mig i ögonen hur är det möjligt att en kvinna på 47 kg kan bära en packning på 50 kg i djungeln. Jag säger ifrån och tar tillbaka min packning.

Nu hör vi gibbonapor väldigt nära vi smyger sakta fram och helt plötsligt får vi se vilda gibbonapor men bara för ett kort ögonblick det går alldeles för fort och jag hinner inte få upp kameran.

Äntligen lite belöning för allt slit.

På vissa ställen är vegetationen så tät att vi måste hugga oss fram med maschettas. Jag har varken gevär eller maschetas och det är jag glad för. Är alldeles för trött för att kunna använda dessa. Vi går upp för berg nerför berg.

Uppför är det väldigt brant och slitsamt, nerför smärtar det i knäna som är dåliga efter allt för mycket fotbollsspel i unga dar. Överallt finns det taggar som river upp huden hullingar som man fastnar i.

Vi kommer fram till målet för vår vandring. En liten dal med olika vatten nivåer små vattenfall.

Nu brakar det loss himlen öppnar sig och det fullkomligen vräker ner åskar och blixtrar.

Vi måste bygga ett läger 100 meter ifrån där vi har lagt packningen. Jag utser mig själv snabbt att vakta packningen. Medans dom andra bygger ett läger i ös regnet. Jag ligger på packningen med en lättpress över mig fullständigt utpumpad. Karenfolket vet precis vad dom ska göra och sliter hårt för att få färdigt lägret.

Lagom när lägret är färdigt slutar det att regna. Dom fortsätter att jobba xxxx och xxxxxx bygger en flotte, xxx och xxx lagar mat, samlar ved och förbättrar lägret, xxxx och xxx börjar fiska. Jag tar mig sakta ner till vattnet och tar ett långt svalkan de bad.

När jag har badat färdigt lägger jag mig i min hängmatta. Jag är så trött, matt orkar inte göra något, jag dricker mitt ny kokta vatten och är inte hungrig bara törstig törstig. Jag kan inte röra mig ur fläcken och blir liggande medans dom andra fiskar. När maten är klar tvingar dom mig att äta och jag får verkligen anstränga mig för att få ner maten. Jag är lite avundsjuk när dom dricker sitt kalla vatten och jag måste dricka mitt varma men i morgon är mitt vatten svalt.

Jag ligger under bar himmel och platsen som vi är på är underbar. Mörkret kommer snabbt snart sover alla jag hör hur dom snarkar, jag ligger och tittar upp mot stjärnorna tills jag faller i sömn.

Dag 3

När jag vaknar är jag ensammen i lägret. Jag vacklar ur hängmattan och har svårt att gå. Snart kommer xxx hon har ved med sig till lägerelden och hon börjar med maten. Idag ska vi inte vandra utan här stannar vi i 3 dygn. Här är fiskarna stora för det är länge sedan någon var här och fiskade. Till mat får vi ny grillad fisk mycket gott. xxxx har jag inte sett till han är ute och jagar på egen hand som vanligt.

xxxx fortsätter att visa mig blommor och djur, han har en otroligt skarp blick och ser allt utan honom skulle jag missa det mesta.

Skönt att ligga och ladda batterierna idag. Jag är oförmögen att hjälpa till med några sysslor och kopplar bara av.

xxxxxx som är ledare för gruppen har varit sjuk under en längre tid. Det syns inget på honom och jag vet inte riktigt vad det är men man ska veta att Karenfolket inte klagar i onödan. Jag lovar honom att jag ska ta honom till sjukhuset och betala så han får en riktig läkar undersökning.

I dag har vi fått ett 30 tal fiskar som röks.

xxx och xxxx förbättrar lägret hela tiden för det kommer att bli regn i kväll. xxx säger åt mig att rensa fisknäten från skräp vi hjälps åt.

Vår lilla grupp får inte så mycket hjälp från mig men några enklare sysslor försöker jag hjälpa till med. Här är det väldigt fridfult och turist fritt. Jag uppskattar att vi har gått ca 10 mil på två dagar med full packning i elendig terräng. Jag har var elitidrottare inom flera idrotter, Jag sprang marathon 1986 men har aldrig varit i närheten av att vara så utpumpad som nu bara för att ha något att jämföra med.

xxxxxx frågar när jag vill följa med på nästa vandring. Det känns svårt att ta ställning till det nu, när jag inte ens vet om jag kommer hem levande efter den här vandringen. Jag svarar nästa år. Han vill att jag ska prova att dricka av vattnet i djungeln för att jag ska vänja mig vid att dricka okokt vatten för det kan bli vattenbrist på vägen hem. Jag avböjer och bestämmer mig för att ta ta itu med problemen när dom dyker upp.

Jag ligger och tittar hur detta bergsfolk fortsätter att jobba. Dom samlar orchideer, bär, rötter, fiskar och jagar. Ständigt aktiva.

xxx och xxx flätar blad som ska vara tak för natten. Alla verkar veta precis vad dom ska göra. Nu har myrorna hittat vårat läger det finns små, mellanstora och monster myror men dom har ett gemensamt alla kan bitas.

På eftermiddagen har jag återhämtat mig så pass att jag kan ta en tur med flotten. xxx, xxx och jag åker till ett vattenfall där kliver vi av går upp för fallets såphala stenar och jag faller två gånger.

När vi väl kommer igenom fallet ser jag att xxxx och xxxxxx. Redan har byggt en ny flotte. Vi tar den och paddlar vidare. Vi paddlar 200-300 meter och det är väldigt vackert, på båda sidor är det tät vegitation och jag kan se stora träd som har fullt med orchideer i toppen men hur ska man få tag i dessa?

Bara att sitta på flotten med benen i vattnet och titta och lyssna är en upplevelse som är obetalbar. Vi sitter och fiskar ett par timmar alla får fisk utom jag men det gör inget bara härligt att få sitta här och njuta.

Jag lovar att alla sönderstressade människor med magsår och andra välfärdssjukdommar. Skulle få annat perspektiv på livet om dom kunde byta med mig just nu. Här står tiden stilla och klockan är oviktig.

Vi paddlar tillbaka xxxx, xxxxxx och xxxx tar över flotten, det börjar skymma. När vi är tillbaka i lägret har xxx fått en rejäl nackspärr och kan inte röra huvudet och är stel i hela överkroppen. xxx får gåshud och menar att det är något med bergen man får inte tala illa om något när man är i så stora berg. Då kan det gå illa. xxx tar med sig xxx till ett stort träd där tänder dom ett ljus och börjar be till Budda.

xxx är 14 år och har burit en packning på 25 kg samt haft ett tungt gevär hängande runt halsen dessutom har han gått i front och huggit med machettas. Så jag är inte förvånad att han har nackspärr. Jag har muskelavslappnande salva med mig och masserar in det på xxxx nacke. Efter maten lägger jag mig och somnar. Jag vaknar till vid midnatt när xxxx, xxxxxx och xxxx kommer tillbaka. Dom har fisk och sköldpadda med sig männen är utsvultna och äter medans kvinnorna går och rensar fisken för den ska rökas under natten. Jag vänder på mig och somnar om igen.

Dag 4

Återigen får jag vakna till gibbonapornas sång. Aporna kallas också för dom sjungande aporna. Sången är fantastisk. Som vanligt är det bara jag kvar i lägret. Alla har gått i väg för att fiska innan frukost. Jag har hittat en syssla som jag klarar av jag kan hämta vatten. Det gör jag i grova bamburör.

Efter några timmar kommer dom tillbaka och det blir fisk gryta när xxx ska börja lägga upp maten ser hon att det ligger en stor fet groda i grytan, det visar sig att grodan har själv hoppat i grytan xxx lägger undan grodan. Det blir fiskgryta med en toutch av groda ganska gott. xxx säger inget om sin nacke och jag förstår att här klagar man inte för små saker.

Karenfolket tuggar ofta tobak som dom lägger i ett blad. Det ser ut som dom har blod i munnen för det blir allldeles blodrött. Jag har provat en gång när jag var hemma hos en gammal man 95år

Som bjöd mig jag ville inte vara ofin och tacka nej.

Jag varken röker eller snusar så för mig blev det väldigt obehagligt att tugga tobaken. Vi satt på golvet med benen i kors jag och två mycket gammla män, jag tuggade och tuggade och det började snurra rejält i huvudet och efter ett tag måste jag resa på mig och vingla ut för att spotta ut allt.

Jag tror att jag var alldeles grön i ansiktet och blodröd i munnen. Efter det har jag aldrig tuggat deras tobak.

Idag är jag så pass stark att jag kan hjälpa till med dom enklare kvinnogöromålen. Jag hämtar vatten, rensar nät, och följer med xxx för att bära hem ved. Behöver jag berätta vem som bär dom största stockarna. Inte för att jag gör så mycket nytta men Karenfolket verkar gilla att jag är med.

Jag lovar att köpa dom varsin kikare och cyklop. Kikarna behöver dom när dom ska leta orchideer högt uppe i trädkronorna, cyklopen när dom fångar fisk och sköldpaddor. Det är något speciellt med den här platsen långt in i Burmas djunel, så fridfullt och vackert.

Jag kan tänka mig att återvända trots den hårda vandringen. Jag känner mig väldigt priviligerad som har fått följa med.

Nästa gång ska jag ta med extra batterier till kameran. Nu måste jag ransonera mina fotograferingar för batteriet är snart slut. Jag frågar varför dom vill gå så långt in i djungeln främst är det för fisken skull. Fläsk och nötkött har blivit så dyrt i Thailand och Karenfolket är mycket fattiga.

xxx berättar att hon tjänar ca 2000thb i månaden när hon säljer sina orchideer som hon plockar här i djungelen.

Tänk på det när du försöker pruta 5-7 kr på orchide marknaden. Det är mycket slit som ligger bakom och lite som dom får ut.

Jag stapplar ner till vattnet och har fortfarande svårt att gå ordentlig, träningsvärk och blåsor på fötterna. Jag gör ett försök att fiska men inte heller denna gång lyckas jag få någon fisk. Då tar jag ett dop i det svala vattnet i stället. Jag ligger i min hängmatta och slöar så mycket jag kan, jag vet att vi har 18 timmar vadring tillbaka som ska avverkas på två dagar.

Till middag äter vi sköldpaddsgryta och rökt fisk med ris det smakade mycket bra. Männen är som vanligt ute och fiskar och kommer tillbaka när jag har somnat, men jag brukar vakna till när dom kommer till lägret. Dom är hungriga blöta frusna men glada över den fisk som dom har lyckats fånga. Jag tror att dom har fått ca 250 fiskar.

Jag misstänker att packningen på hemresan inte blir lättare.

Dag 5

När jag kliver upp är det bara xxxxxx och xxx i lägret. Gibbonapornas sång hörs långt bort, lite senare tittar jag på när xxxx och xxxxxx rensar och styckar skäldpadda. Först slår dom sköldpaddan i huvudet, sedan lägger dom sköldpaddan på elden några minuter därefter tar dom ner paddan till vattnet.

Nu hugger dom bort lite skal på sidorna och sedan bryter dom bort undersidan. Så plockas äggen och lever ur, tarmarna vänds ut och in och tvättas. Allt tar man reda på bara huvudet kastas bort tack och lov.

Jag får lära mig hur man ser skillnad på hanar och honor. Man vänder på dom hanens undersida buktar utåt medans honans buktar innåt. Honorna vill dom helst ha för dom har ägg. Vi äter brunch, vet inte vad klockan är , jag får smaka sköldpaddsägg för första gången, skäldpaddsgryta, ny grillad fisk, rökt fisk och givetvis ris.

Sköldpadds äggen ser ut som gulorna på ett kycklings ägg men godare.

Under dagen får jag dom första iglarna på vaderna men jag kan skrapa bort dom innan dom har bitit hål i huden. xxxxxx och xxxx är bara 150- 155 cm men starka som björnar. Dom är väldigt muskulösa och seniga. Det syns att det hårda arbetet har gett dom en otrolig styrka och smidighet. När vi äter sitter dom på huk jag klarar det i 10 sekunder sen måste jag sitta i min hängmatta när jag äter.

På eftermiddagen hjälper jag till att läga ut nät som vi ska ta upp på morgonen innan vi påbörjar vandringen tillbaka.

Jag laddar så mycket jag kan med vatten och packningen lär bli tung mycket fisk och orchideer men den värsta värken i fötter och ben har släppt.

Dag 6

Vi vaknar tidigt och packar xxxx tar all fisk i sin packning han bär ett jätte lass. xxxxxx, xxxx, xxx delar på xxxxx övriga packning så ger vi oss i väg. xxxxxx går först efter ca 1 timme stannar xxxxxx till och viftar att vi ska vara tysta. Vi smyger sakta framåt  xxxxxx har fått syn på några gibbonapor högt uppe i träden.

Jag smyger sakta framåt hjärtat bultar hårt över upphetsningen att få se aporna. Plötsligt svingar sig en gibbon graciöst förrbi. Yes fantastiskt att få se en gibbon på det här viset i det fria. Gibbon apor är väldigt skygga för människor och bra är det.

Viken känsla och upprymdhet, det går så fort och att hinna fota är bara att glömma. Jag har dessutom för dålig zom på min kamera. Nästa gång ska jag se till att ha en ordentlig kamera med mig. Vi fortsätter färden känslan att ha sett en gibbon så tydligt sitter kvar i kroppen och gör att jag känner mig stark. xxxxxx stannar till igen han har hittat ett broderat märke och det är ett märke som den Burmesiska millitären bär på sin unniform.

Det märket låg inte där när vi passerade här förra gången. Vi ser i varje fall inga millitärer tack för det.

När vi kommit halvvägs och stannar för en paus frågar xxxxxx om inte jag vill köpa ett gevärr som jag kan ha när jag följer med dom nästa gång dom ska jaga vildsvin och hjort.

Det är ytterliggare några män i det här jaktlaget. Han säger att jag tillhör deras jaktlag nu och vi delar lika när vi jagar.

Varför inte tänker jag dom här killarna kan lära mig mycket. Kör till säger jag till xxxxxx och xxxx  jag köper ett gevärr och är med i erat gäng.

Jag kan inte tacka nej det är inte så lätt eller vanligt att komma ett naturfolk så nära in på livet så jag tänker inte missa den chansen.

Mina vänner är fattiga men dom har ett tiger hjärta. Jag känner ingen trötthet nu, konstigt när vi gick hit var jag så trött så det gick inte att tänka klart.

Nu känner jag mig stark. Jag har gjort som xxxxxx sagt till mig tidigare, att måste äta allt som dom äter då kommer jag att få styrka. Otroligt han har rätt visst känns det att vi vandrar men inte som förrut benen flyter fram.

Vi är framme vid lägret där vi övernattade första natten. En blodigel har bitit sig fast på mig jag skrapar bort den med kniven och det blöder ymnigt xxx kommer med någon växt som han trycker på såret och lägger sedan på ett plåster.

Vi äter men xxxxxx har bestämt att vi ska fortsätta vandra efter maten. Efter en liten stund är det kolsvart, vi har pannlampor och det är ganska häftigt att gå i djungeln när det är kolsvart. xxx passar på att plocka stora grodor och snart är fickorna proppfulla.

När klockan är 2200 slår vi läger för natten i dag har vi vandrat i 14- 15 timmar. Läger ligger vid en liten vatten samling. Jag tar ett bad och tvättar av mig sen går jag och lägger mig och känner mig lagom mör i kroppen.

Dag 7

I dag var det ganska kyligt jag sätter mig nära lägerelden för att värma upp mina stela leder. Nu är det sista vandrings etappen innan vi är framme. Det kurrar i magen och det ska bli gott med xxxx morgongryta.

Det gäller att äta mycket så att jag är stark hela vägen. Grillad fisk och grillade grodlår med ris. Vi sätter fart, en bit på vägen är det dags att stanna vi har hittat chili som vi plockar. Det blir en hel del som vi plockar på vägen frukt, rötter, blad.

Det är stor idrotts dag i skolan.Daw som är från Karenfolket är med i Cheerleader teamet och dom har tränat mycket.
Jag åker till skolan för att titta.

När Daw och hennes kompisar som känner mig väl ser mig blir dom jätteglada. Idag har dom gjort sig extra fina, marketing linjen ska möta data linjen i en volleybollmatch.

Jäklar jag har glömt att ladda batteriet i kameran så det blir bara några bilder.

Thailändarna kan vara väldigt rasistiska och det är inte lätt alla gånger att vara från karenfolket. En dag var det bråk i skolan 3 thaitjejer gav sig på Daw. Sedan när Daw var på väg hem från skolan hade dom samlat ihop 30 tjejer som attackerade Daw.

Daw gömde sig hos några av sina vänner och blev tvungna att ringa polisen.Polisen kom inte.

Daw är en tuffing hon går ut ensam till hela skocken dom slår henne med en bambukäpp och har en stor sten som dom försöker krossa skallen med. Men Daw slåss för sitt liv och dom 3 tjejerna som startat hela bråket åker på en rejäl omgång av Daw.

Polisen kommer till platsen och alla tas till polis stationen. Lärare blir kallade och även jag.
   

Polisen konstaterar att båda sidor har gjort fel och kan därför inte göra något.
Allt lugnar ner sig och efter några timmar får alla lämna polisstationen.

På väg från polisstationen tittar jag på Daw hon är blåslagen hela ryggen blå och svullen och hon har svårt att gå.

Men jag ser något i hennes ögon som gör mig stolt en glöd, hon vann den här matchen hon vägrar att någon ska sätta sig på henne. Vi säger inget men jag ser att hon är nöjd och hon ler till mig.

Jag är också nöjd jag har sponsrat en del av denna tjejs utbildning som kommer från en utsatt grupp och jag har valt en vinnare en kämpe.
Al photos on this blog copyright Thaikalle

Glöm inte solbrillorna om du ska leka med en spottkobra
Al photos on this blog copyright Thaikalle

Prachuap Khirikhan är en fantastisk vacker och sevärd stad nästan inga turister, här kommer några fina bilder från fiskehamnen.

  
Al photos on this blog copyright Thaikalle

Duskyn Langur är en trevlig och snäll apa som lever i Thailand, Burma och lite i Malaysia.

Ungarna som föds är orange/gula och ansiktet händer och fötter är vita. Duskyn Langur jagades mycket för köttets skull förr men numera är dom fridlysta.




 
 
Här har vi en så kallad tempel apa "en tjuvaktig Makak
Al photos on this blog copyright Thaikalle

Alla pratar om den goda thaimaten och visst är den god


Helstekta sparvar 100thb/kg


Liknar kackerlackor men det är Mengda 300thb/kg


Larver 400thb/kg


Hua mo eller grishuvud 350thb st bra att koka soppa på
Al photos on this blog copyright Thaikalle

Tujtuj hittade vi skadad och övergiven i Burmas djungel. Vi hade inte hjärta att lämna henne utan tog hem henne nu är hon frisk och stark. Först döpte vi henne till Mia men thailändarna döpte snart om henne till Tujtuj vilket betyder "luktar illa"
Tujtuj är en Makak och är väldigt tjuvaktig hon stjäl pengar smycken och nycklar.

  

Al photos on this blog copyright Thaikalle

Plötsligt en dag när jag sitter i min trädgård och läser en god bok, Så står hon där stor vacker och hänger över min mur. Hon sneglar bedjande på mina sockerrör som jag har tagit med från djungeln och planterat i trädgården.

Jag förälskar mig genast i denna kolossala dam och kan inte motstå hennes kloka bedjande ögon. Fram med machetan och så hugger jag ner alla sockerrör åt henne. Medans den 3 ton tunga damen börjar kalasa på läckerheterna Så passar jag på att krypa under magen på henne och under hakan 3 varv blir det. Jag håller tummarna att hon inte ska lägga sig på mig. Jag gör detta för det betyder tur att krypa under en elefant i Thailand.

Efter det visar hon prov på sin styrka, jag sätter mig på ena beten och hon hissar upp mina 97kg 2,5m i luften som ingenting.

Klart att man älskar en sådan kraftfull tjej. Hon har gått från Surin norr om Bangkok till Surathani och är nu på väg tillbaka till Surin. Ca 200 milavandring inget för en elefant. Hon är en mogen dam på 40 år kanske har du sett henne på hennes vandring hon har en liten busig kompis med sig som är 7 år. Elefanten är helig i Thailand och heter Chang Jag önskar lycka till på färden och hoppas att hon tittar förbi fler gånger.


   
Al photos on this blog copyright Thaikalle

Al photos on this blog copyright Thaikalle

Al photos on this blog copyright Thaikalle

Idag var jag ute och körde med min mc. Jag ser två munkar som går på vägen och snart två till och ytterligare fem. Sen blir det bara fler och fler. Jag blir tvungen och stanna och prata med dom. Vad är det frågan om???

Jag hittar en munk som pratar bra engelska, han berättar att dom är 200 munkar som ska gå ca drygt 1000km.

Munkarna har vatten paus och sitter bredvid vägen och vilar. Munkarna är glada och berättar lite om buddis men. Dom frågar om jag är intresserad av att lära mig meditation och det låter intressant jag kanske skulle låta någon munk lära mig det.

  

Munken som jag pratar med undrar var jag kommer i från jag berättar att jag är från Sverige. Han säger att hans favorit fotbollsspelare från Sverige är Fredrik Ljungberg.

Snart ropar han till sig en annan munk och det är en tysk man. Som har blivit buddist och munk. Han är från Frankfurt han har varit munk i ett år och ska stanna i Thailand i fem år.

Sedan ska han åka till Frankfurt och byta av med en thailändsk munk som vill åka till Thailand

Jag frågar om det har varit svårt att fatta beslut att först bli buddist och sedan munk. Han berättar att det har vuxit fram. Från början var inte planeringen så men han har fått frid i sinnet och ett lugn i kroppen. Den tyska munken pratar nästan ingen thailändska så jag tror att han är beroende av den engelsk talande munken.

Jag önskar alla lycka till på vandringen och kanske kanske korsas våra vägar igen.
Al photos on this blog copyright Thaikalle

Många sparar pengar och åker till Thailand under jul. Men vad tycker egentligen barnen om att byta julfirandet och alla hårda paket mot en Thailandsresa.

Bättre mjuka paket i Thailand än hårda i Sverige tycker den här tomte Nissen.



Marlee träffar tomten för första gången
Det ser ut som att tomten dricker Singha. Micke "Mao" Bengtsson (mellan Sveriges största båtskojare) sitter i bakgrunden.
Al photos on this blog copyright Thaikalle

Jag har varit till Burma 3 gånger och stämplat passet. Enligt thailändska regler så måste jag lämna landet och besöka en Thailändsk ambassad för att kunna komma in i landet igen. Det vill jag inte göra och alla som kan det här med visum säger att det är enda sättet. Då pratade jag med en mycket god thailändsk vän med bra kontakter. Han sa till mig att han fixar det inga problem. Han ringde några samtal och sa att i morgon följer du med mig. Sagt och gjort vi åkte mot Bangkok och han sa att vi ska besöka ett sjukhus Han är god vän till en doktor som äger sjukhuset och är en av höjdarna i staden som vi ska till.

Det visade sig att staden låg 20 mil norr om Bangkok. När vi väl kom fram till sjukhuset letade vi rätt på doktorn som satt i personal restaurangen. Doktorn var en trevlig person och hade lätt för att skratta.Snart var det en sjuksköterska på plats och fyllde i min journal Sedan fick jag följa med henne och hon gjorde en hälso kontroll. När allt var klart återvände vi till restaurangen. Doktorn plockade fram fyra stora heineken som vi delade på.

Han läste igenom min journal och skrev sedan att jag hade hepatit på levern efter för mycket alkohol drickande. Han ordinerade total vila och medicinering i en månads tid. Sen skrattade han hjärtligt och skålar glatt med mig.Nu har klockan blivit 1300 och doktorn beställer in mat till oss. Min vän säger att vi måste vara artiga och äta lite innan vi åker. Lite tänker jag det är väl ok, men det var inte lite mat. Mat plockas fram under hela tiden som vi sitter där. Snart dyker det upp två andra läkare som jobbar. Dom sätter sig vid vårat bord och äter av maten. Doktorn plockar fram ytterligare 6-7 flaskor heineken.

Sjukhusets advokat kommer in han hälsar på mig och slår sig ner vid bordet varpå doktorn hämtar 6-7 heineken hela tiden är det stora flaskor 67 cl. Doktorn skrattar hjärtligt och berättar att jag har svåra alkoholskador på min lever.

  
Vart efter som vi sitter och äter och dricker kommer det barn och kvinnor in på restaurangen dom kommer fram artigt och hälsar och går sedan vidare, en del av kvinnorna går fram till doktorn han ger dom lite pengar en del av kvinnorna killar honom lite extra under hakan då får dom  ytterligare några tusenlappar.

Doktor skrattar och berättar för mig att han har fyra fruar och sex barn. Han har ett hus till var och en av fruarna och han betalar 300 000thb per månad i underhåll till alla. Han skrattar hjärtligt igen och frågar om jag har träffat någon doktor som han tidigare. Samtidigt går han och hämtar 7-8 stora heineken. Jag tänker en liten stund och kan inte komma på att jag har träffat en doktor som han.
Läkarna som satte sig vid vårat bord börjar bli ordentligt berusade och jag hoppas att dom inte ska få in akutfall. Jag tittar snabbt på klockan 1700 jag frågar min vän om det inte är dags att åka tillbaka vi är ju inte klara med mitt visum och vi ska ju till immigration för att få alla stämplar och se om det är ok med mitt läkar intyg. Jag börjar bli lite orolig för mitt visum går ut i morgon och det är inte bra att vara i Thailand illegalt utan visum.Han säger att vi ska strax åka. 
Nu kommer det in mer mat och min vän börjar att äta igen doktorn plockar fram 7-8 stora heineken.

Advokaten börjar prata fotboll med mig på thailändska jag svara honom på svenska och han pratar på precis som om han förstår mig. Snart är doktorn framme med 7-8 nya heineken, jag har länge funderat på hur doktorn kan betala 300 000thb/månad för att hålla alla hus och fruar+ barn nöjda och frågar. Han berättar att han inte bara äger sjukhuset utan han äger kabeltv i staden samt att han har 250 rai tikskog i norra Thailand som är värd 100 miljoner.

Jag tar helst en Chang

7-8 nya heineken åker fram på bordet fyra personer dyker upp och dom verkar vara bekanta med doktorn dom sätter sig vid ett bord och börjar spela kort och dricka whiskey. Advokaten har tagit över doktorns syssla, och är den som serverar heineken i fortsättningen mer mat plockas fram. Jag tittar på min vän och ser att han är kraftigt berusad jag börjar ställa in mig på att bo på hotell i natt. Snart ligger doktorn och sover i en säng han snarkar högt och ljudligt. Advokaten serverar mera heineken och pratar fotboll med mig på thailändska (han pratar inte engelska), min vän fortsätter att äta och dricka.

Klockan 2100 är det bara jag och min vän kvar vid bordet, dom andra är för berusade för att kunna sitta stil och dom hänger runt bordet där det spelas kort. Jag tittar på min vän och han säger att nu ska vi åka.

Han reser sig upp på ostadiga ben och snart är vi på väg. Vi ska åka 20 mil till Bangkok jag känner mig lite orolig och föreslår att vi tar in på hotell och startar tidigt i morgon. Min vän skrattar och färstår inte varför jag vill sova på hotell i den staden när vi kan åka till Bangkok. Jag pratar med honom hela resan och är orolig att han ska somna.

Jag frågar om det kommer att bli några problem med visumet han säger att det blir inga problem för det är hans kompis som är chef på immigration, han ska ta mitt pass jag behöver inte ens följa med.

   
Efter en lång orolig färd så är vi framme i bangkok jag säger till min vän att släpa av mig jag. Jag tar en taxi och åker till ett hotell för att sova. Nästa dag ringer min vän och säger att mitt pass är stämplat och klart.
Al photos on this blog copyright Thaikalle

Jag vill tacka alla nya och gamla bekanta som jag har fått på det fina forumet www.thailandforum.se
Att det är många som vill fortsätta att följa med på mina olika strapatser, framför allt i Thailand är ju mycket glädjande och stimulerande

Jag är helt nybörjare på att blogga så alla tips allt från hur man lägger upp en fin blogg samt hur man blir hittad i olika
sökmotorer tas emot tacksamt.

I dag ser man många människor med vit skjorta/tröja, dom som har det äter inte mat från djur idag. Även Jag har avstått från att äta djur idag. Under kvällen så besökte många människor olika tempel. Jag besökte ett mycket vackert tempel där både munkar och nunnor hade en ceremoni det sista vi gjorde var att gå runt templet tre varv med en blomma, ljus och rökelse.

 Gravar vid ett tempel
Al photos on this blog copyright Thaikalle

 
Seagame
Seagame är en gibbonapa. Gibbonapor är utrotningshotade precis som schimpansen och gorillan. Gibbonapor är skogens akrobater och inga andra djur kan klättra och svinga sig som en gibbon.

Gibbonapan är fruktansvärt stark för sin vikt, skulle en gibbon väga lika mycket som en gorilla så skulle gorillan vara chanslös.

Nu har alla förälskat sig i Seagame. Men min tanke har hela tiden varit att rädda henne och återföra henne till naturen.

Jag har letat efter ett seriöst projekt som jobbar med att rädda gibbonapor. Av en ren tillfällighet träffade jag Hans Forsell och Susanne Jansson i Thailand dom driver ett Thai-Swedish barnhem Muang Mai som ligger i Phuket www.barnhem.org

Hans Lovade att kolla upp ett projekt i Phuket inte långt från deras barnhem. Efter klar tecken från Hans Gick allt väldigt snabbt vi åkte 600 km direkt till projektet. Där fick vi klart för oss att det tar 5-6 år att återförena en gibbonapa till naturen. Det görs i tre olika etapper. Tredje etappen innan dom släpps ut i djungeln så ska Seagame ha bildat en egen flock på 4-6 individer.

Martin Stenmarck och Seagame
Seagame sattes ihop med en gibbonunge ungefär lika stor som Seagame och hon heter Beuty. Dom fann varandra direkt. Dom kramade varandra innan dom satte i gång att busa. Nu var det svårt att bara lämna henne så vi återvände tre dagar i sträck för att se hur hon hade det. Seagame var förtvivlad varje gång vi kom och grät väldigt mycket Beuty kramade och tröstade Seagame hela tiden. Seagame har visat att hon har och kan visa känslor. Hon kan både skratta gråta men även trösta dom som är ledsna. Därför är det extra svårt att lämna henne. Men vi kommer tillbaka och hälsar på

Leo och Lilly tycker om att kramas med Seagame

Men vi fick också se hur grymma människor kan vara mot dessa söta och intelligenta apor. En apa hade suttit i en liten fågelbur som var så liten att apan var tvungen att ha sina armar bakom huvudet nu är den apans armar alldeles förvridna och apan kan bara ha armarna bakom huvudet.

En annan apa hade ägaren slagit sönder ena handen och ena foten. Nu har den apan bara två fingrar på ena handen kvar


Seagame smyger på Leo
Ett annat tragiskt öde, en apa hade varit många år på en bar och fått sina lungor förstörda, där har dom lärt apan röka och supa ihop med turisterna. Dessa gibbonapor kan aldrig klara sig i naturen men projektet tar han om dom.

Seagame är en tuffing och kan klara sig

Avskeds puss av Marlee farväl Seagame
Al photos on this blog copyright Thaikalle

Här kommer du att få följa med på många spännande äventyr

På den här bloggen kommer du att få följa med på många fantastiska äventyr i Thailand men även inne i Burmas djungel. Vi kommer att besöka många platser som turister vanligtvis inte hittar
Al photos on this blog copyright Thaikalle